Nu några dagar efter skolavalutningen känns det varken som att det är sommarlov eller att jag gått ut 9'an. I min hjärna kommer jag gå tillbaka till Kastal i Augusti igen, precis som jag har gjort nu i 4år. Så eftersom jag inte inser vad som har skett, att alla i 9e har gått åt olika håll, så blev inte själva avslutningen i kyrkan någon vidare tårdrypande tillställning för min del. Även om Erica och Paulina sjöng så det kändes i hela kroppen och gav mig rysningar ibland, så blev det inte mer än så. Men fint var det, otroligt fint.
J.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar